﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2274
Titel Skuggbanksektorn
Titel.kortform Skuggbanksektorn
Titel.dokumentnr 2011/12:FPM136
Titel.överordnad Excerpter ur regeringens faktapromemorior (fakta-PM)
Utgivningsår 2012
Utgåvenr
Ställe 4.2 Fackuttryck/termer
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund Regeringen informerar riksdagen om EU-frågor genom att lämna så kallade faktapromemorior. I promemoriorna beskrivs EU-förslag, och regeringen talar om vad man tycker om förslaget och föreslår hur Sverige ska arbeta med det.
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Regeringskansliet, Finansdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE börshandlade fonder
svSYTE ETF:er
svDF fonder som till skillnad från traditionella fonder prissätts och handlas kontinuerligt
svAN Medan traditionella fonder omvärderas en gång per dag är ambitionen för börshandlade fonder att fungera som aktier i meningen att fondandelarnas värde ska reflektera de underliggande värdepapprens värde i realtid. I texten (1.2.6.2) nämns att det finns en inneboende likviditetsobalans i börshandlade fonder: fondandelarna kan köpas och säljas i realtid, men de underliggande värdepappren måste köpas och säljas av förvaltaren som s.a.s. släpar efter. Detta skulle kunna skapa möjligheter till arbitrage.
   OBS: I den svenska översättningen av grönboken har termen ETF konsekvent felöversatts till indexfond. De flesta indexfonder följer ett index men är traditionella fonder som inte handlas och prissätts i realtid.
enTE Exchange Traded Funds
enSYTE ETF

svTE värdepapperisering
svFK Innebär att någon ger ut ett värdepapper vars värde grundas på kassaflödet i en tillgång, dvs. någon annans skuld. Många skulder med olika kreditbetyg kan omstöpas till ett enda värdepapper; räntebetalningarna och amorteringarna går från gäldenärerna till värdepapprens ägare. Värdepapperiseringen som företeelse har fått mycket kritik för att ha varit en faktor som ledde till finanskrisen, eftersom många värdepappers inneboende komplexitet inte till fullo förstods av investerare -- riskerna missbedömdes således systematiskt, och kvaliteten på värdepapperiseringen var heller inte alltid den bästa. I en värdepapperiseringsprocess deltar en emittent (eng. originator), som är den som äger den ursprungliga tillgången, samt en arrangör (eng. issuer), som är den som utför själva värdepapperiseringen. När det är en bank som värdepapperiserar exempelvis sina bostadslån är banken ofta både emittent och arrangör. Syftet med värdepapperisering är oftast antingen riskhantering eller kringgående av kapitaltäckningsregler.
enTE securitisation
ETYM från security i betydelsen värdepapper

svTE värdepappersutlåning
svFK Innebär att någon lånar ut ett värdepapper till någon annan mot pant och en viss avgift (en procentsats av säkerhetens värde på årsbasis). Värdepapper lånas oftast ut av två skäl: antingen för att avveckla en affär (alltså av rent tekniska skäl om en annan avveckling inte har kommit i tid), eller för att låntagaren tänker sälja värdepappret kort (även känt som blankning), dvs. sälja värdepappret för att senare köpa tillbaka det till ett lägre pris.

svTE transformering av likviditet eller löptid
svUPTE löptidstransformering
svFK Är egentligen delar av alla finansiella intermediärers kärnverksamhet. En bank utför exempelvis löptidstransformeringar när den tar emot insättningar (på väldigt kort, obestämd löptid) och använder samma pengar till att ge bolån (på väldigt lång, bestämd löptid). Det är också en transformering av likviditet -- från väldigt likvida sparpengar till icke-likvida bolån.

svTE hävstång
svDF teknik som förstärker vinster och förluster
svAN Om en bank i ett förenklat exempel har 1000 mkr i eget kapital, lånar 1000 mkr och investerar summan (2000 mkr) blir vinsten eller förlusten dubbelt så stor relativt det egna kapitalet som om den hade varit obelånad.

svTE kreditrisköverföring
svFK Innefattar konstruktioner där en långivare gör sig av med risken att låntagaren inte kommer betala tillbaka. En tredje part tar över risken, mot en avgift. Värdepapperisering är i mångt och mycket ett exempel på kreditrisköverföring.
svRETE värdepapperisering

svTE uttagsanstormning
svFK När insättare upphör att lita på bankens överlevnad och tar ut sina pengar. Uttagsanstormningar kan leda till att banken går omkull. De allra flesta länder har lagar om insättningsgaranti för att motverka uttagsanstormningsbeteende.
   En snarlik företeelse […] är det flockbeteende som marknaden vid tillfällen uppvisar när alla plötsligt vill sälja. Storskaliga försäljningar av tillgångar skapar en nedåtgående spiral som stryper likviditeten (eftersom få, om ens några, vill köpa) och skapar svåröverskådliga kedjereaktioner.
enTE bank run

svTE återköpstransaktioner
svSYTE repor 
svFK När en part säljer ett värdepapper till en annan och förbinder sig att köpa tillbaka samma värdepapper till ett lite högre pris vid ett bestämt datum. Repor fyller samma funktion som ett lån mot pant, där skillnaden mellan sälj- och återköpspriset representerar räntan.
enTE repurchase agreements

svTE penningmarknadsfonder
svDF fonder som investerar i likvida, säkra värdepapper med korta löptider
svAN Till sin funktion utgör de alternativ finansiering och skapar likviditet i systemet; man kan jämföra dem med bankernas in- och utlåningsverksamhet.
enTE Money Market Funds
enSYTE MMFs

svTE penningmarknad
svFK Penningmarknaden i sig kan sägas vara en del av den större kapitalmarknaden, där löptiderna är längre, likviditeten lägre och riskerna större.

svTE tillgångssäkrade företagscertifikat 
svFK Ett sätt för företag att skaffa billig finansiering: man lånar pengar mot en pant som utgörs av någon av företagets tillgångar. Panten överförs till en juridiskt separat specialföretagsstruktur (SPV/SIV) som inte berörs av eventuell bankrutt i moderbolaget; på så vis blir långivarnas risk och därmed räntan lägre.
enTE asset-backed commercial papers
enSYTE ABCPs

svTE kapitaltäckning
svFK Innebär att banker, för alla tillgångar (dvs. utlånade pengar), måste ha en proportionerlig mängd eget kapital som kan täcka eventuella förluster (dvs. lån som inte betalas tillbaka). Efter finanskrisen pågår processer för att öka bankernas kapitaltäckning (och i förlängningen göra bankbranschen mindre riskfylld), vilket i debatten syns mest under namnen Basel III och CRD IV.
